Det långa svärdet, emblem för HEMA, representerar höjdpunkten av europeisk medeltida stridskonst. Uppkommet på 1300-talet och flitigt använt fram till 1500-talet, var detta mångsidiga vapen kärnan i stridsteknikerna som undervisades av stora vapenmästare som Johannes Liechtenauer och Fiore dei Liberi.

Kännetecknas av dess dubbelsidiga blad på cirka 90-110 cm och dess handtag som tillåter ett tvåhandsfatt, var det långa svärdet både ett krigsvapen och en symbol för social status. Dess hantering, som kombinerar styrka och finess, krävde betydande teknisk skicklighet, vilket gjorde det till det föredragna vapnet för dueller.

I modern HEMA-praxis tar det långa svärdet en central plats. Dess studie möjliggör utforskning av en bred rad historiska tekniker, från kraftfulla hugg till precisa stötar, till komplexa bindande och kropp-till-kropp rörelser. Dagens utövare återupptäcker och förvaltar denna århundraden gamla stridskonst, vilket gör det långa svärdet till en oumbärlig pelare i återupplivandet av europeiska kampsporter.